läskigaste jag varit med om

PANIC


Lördags kvällen var trevlig och att var frid och fröjd tills det inte blev lika trevligt. För att göra en ganska lång historia kort gick jag, Jenny och Malin hem till Jenny. Ingen ska vara hemma hos Jenny men när vi är på väg in i hennes hus ser vi genom fönstret att datorn är på. Läskigt tänker vi eftersom datorer brukar gå till standby efter ganska kort tid. Huset hade vart tomt i 3 timmar!! Men vi går i alla fall in i huset och larmet är på, och ingen är som sagt hemma. Töntiga som vi är står vi i hallen och kan inte riktigt bestämma oss för vad vi ska göra. Vid den tidpunkten vågade vi varken gå varken in i huset eller ut ur det. Då hör vi konstiga ljud och vi dör lite halvt. Så Jenny ringer sin pappa för att fråga om någon vart hemma. Han säger att det inte är någon fara och att datorn bara har hängt sig. Vi blir lite lugnare men tar varsin galge i fall att vi skulle behöva försvara oss. I vilket fall som helt bestämmer vi oss för att dra hem till malin istället, men eftersom vi har stängt av larmet måste vi sätta på det innan vi går. Vi står fortfarande i hallen där man inte kan se rummet där datorn står. Så vi skärper till oss, och jag och Jenny går (med galgarna redo) för att sätta på larmet medan malin står och vaktar ytterdörren. När vi kommer fram till larmet kan man se datorn därifrån. Gissa vad som har hänt då? Jo den har släckts. Vilket betyder att den alltså inte har hängt sig. Vi får panik och springer! Vi överlevde, men ni anar inte hur läskigt det var. Detta var nog läskigare än alla skräckfilmer jag sett tillsammans. Aja nog pratat, nu ska jag sova, godnatt! puss  

kopierat från : Nathalie (kolla hennes blogg under länkar)

hur som helst. det var så sjukt jävla läskigt att alla vi 3 höll på att börja gråta. jag skojar inte. så därför vågade jag inte gå hem själv, vilket jag aldrig gör sent på kvällen. så Bror min och Robin fick gå förbi Malin och så gick jag med dem. kvällen slutade i alla fall med Filmtittande, vi såg " A cinderella story". pinsamt jag vet. jag ville se VÄNNER. bara så ni vet.

jag inser hur töntiga vi låter som typ höll på att dö halvt av att en dator inte stängts av men, det VAR läskigt. vi ringde Anna som fick hålla oss sällskap. vi ville att någon skulle veta om vi dog.

men nu ska jag plugga.
mattetalen löser inte sig själva.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0